top of page

Smakbyn: Mums!

  • pippibustamante
  • 26 juli
  • 2 min läsning

I väntan på båtens avgång gick vi till S:ta Anna kyrka i Kumlinge. Kyrkan nämns första gången 1484, men murbruks- och träanalyser visar att den troligen uppfördes 1300‑talet.  Det är en av Nordens mest särpräglade medeltidskyrkor. När man kliver in i kyrkan slås man av de vackra målningarna som täcker både väggar och tak. Så har det dock inte varit så länge, fram till 1961 var väggarna vitkalkade men när kyrkan renoverades till sitt ursprungsskick restaurerades även målningarna.

 

Kyrkan ligger långt från både byn och havet vilket har gett upphov till teorier om att det tidigare fanns ett franciskankloster på platsen, vilket förstärks av att målningarna är i franciskansk stil. Det man vet är att landhöjningen har gjort att strandlinjen dragit sig långt bort från det ursprungliga strandnära läget och tidigare fanns det flera byar på Kumlinge. Ur det perspektivet låg den centralt mellan dem.

 

Under den stora ofreden använde ryska soldater kyrkan som stall och kyrkklockorna försvann. Ett nytt klocktorn byggdes 1761, några tycket det är fult, jag tycker det är gullig.


Kumlingeslaget i början av finska kriget 1808–1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna hade kommit till Åland via isen men vid islossning på våren blev de oroliga att deras reträttväg skulle skäras av. Den ryske befälhavaren gav ålänningarna order att göra en ränna i isen och att göra alla stora båtar klara för avfärd inom ett dygn.

 

Länsman Eric Arén och pastorsadjunkt Henrik Gummerus ställde sig i spetsen för en allmän folkresning där man skulle försöka rädda sig genom att överfalla och tillfångata de ryska inkräktarna. Uppmaningen gick från gård till gård och man lyckades övermanna och tillfångata ryssarna efter en kort men intensiv skottväxling. Slaget blev en symbol för lokalt motstånd och åländsk sammanhållning att vilja försvara sin skärgård.

 

Smakbyn bjöd på en välsmakande middag med rökt forell samt kalvcarpaccio, följt av abborre och oxkind. Varför har de ingen Michelin-stjärna? Kan det bero på att krogen får strukturstöd från EU för att internationalisera sina tjänster och produkter? Även personalen kom från flera olika länder. Den lokala konstnären som formgivit servetterna med inspiration från trakten med motiv som getter, älgar och abborrar kanske också får stöd? Det finns flera olika aktiviteter i Smakbyn, även ett destilleri.

 

Under vår kvällspromenad runt Kastelholm slott upptäcktes leopardsniglar, de har jag aldrig sett förr. De är förvisso invasiva men visade sig vara nyttodjur då de äter dött växtmaterial och mördarsniglar. Ingen utrotning behövdes alltså – fast två hann gå åt...


 
 
 

Kommentarer


bottom of page