Hem ljuva hem

Vi slog ihjäl ett par timmar med tidskrifter på biblioteket i Mariehamn. Jag fick bland annat lära mig att hajar får upp till 30 ungar per kull, man nu kan köpa robothundar som ser ut och beter sig som hundar och hur man med isotoper i iskärnorna kan mäta klimatförändringarna upp till en miljon är bakåt i tiden.

Kunskap är inte tung att bära men den kan vara tröttande så det var lika bra att åka till hamnen i Långnäs för att vara på plats. I väntan på färjan blev det sill-lunch och det fanns även tid för en kort siesta. Kön till incheckning var lång och det var nästan omöjligt att förstå att alla bilar skulle få plats ombord, men det fanns ju 10 våningar med bildäck så färjan svalde en hel del.

På färjan satt vi i loungen nästan hela tiden och här kunde resan sammanfattas: Det har varit kul att åka runt på öarna och i ärlighetens namn är den Åländska skärgården bättre än den i Stockholm; mera lättillgänglig med bilfärjorna som kan ta en runt och vi har ju hemmet på ryggen där vi både kan sova och äta, vilket gör resan billigare.

Vanligtvis har vi varit i byar eller städer, nu har det varit landsbygd nästan hela tiden och inte så mycket att göra, en avslappnad resa. Öarna har i och för sig bjudit på enklare nöjen som att vandra i skog och mark eller bara ha en bastu att se fram emot. Och öppna kyrkor förstås…

Landskapen på öarna har varierat, vissa har haft mera odlingsmark, andra skog och några mest klippor och berg i dagen. Den åländska skärgården är låg och rund då den består av mycket hård och jämn rapakivigranit, inlandsisen eroderade bergen under sin framfart. Landhöjningen gör att många låga skär fortsätter att stiga ur havet.

Stockholms skärgård är mer kuperad eftersom berggrunden består av sprickdalar där inlandsisen kunde följa sprickorna och skära ner dem till djupa dalar som sedan fylldes med vatten. Det är därför Stockholm har högre öar och smalare sund.

Trots att det är spännande att vara ute på resa är det skönt att komma hem. Det spelar egentligen ingen roll om man är borta några dagar, veckor eller månader, sista dagen börjar man se fram emot att sitta en stund på den inglasade balkongen, laga mat i ett fullt utrustat kök, få tvätten tvättad i den hemvana tvättstugan, ha en fungerande wifi…