Tabarca: Båtutflykt till en historisk pärla

Man har hittat lämningar i form av amforor och skeppsvrak sedan romartiden och ön tillhörde republiken Genua till mitten av 1700-talet då den blev spansk.

I tunisiska staden Tabarka fanns 323 slavar med liguriskt ursprung som berbiska pirater hade tillfångatagit genom att attackera kustbyar och bordat handelsfartyg i Medelhavet. Den spanska kung Carlos III ville kolonisera ön och bygga en befästning här. Han köpte slavarna fria och flyttade dem till Nueva Tabarca samt stationerade spanska soldater att försvara ön.

Italienarna levde ett hårt liv som fiskare, jordbruk var inte att tala om då den karga marken inte var odlingsbar. Fortfarande kan man se italienska efternamn bland de 54 bofasta på ön.

Garnisonen var kvar till mitten av 1800-talet och ersattes av en fyrvaktarskola. 1927 automatiserades fyren och många lämnade ön. I och med det började förfallet och det var först på 1960-talet som ön återhämtade sig med den ökande turism och fiskenäringen. Idag finns även ett marinreservat här, dykning är mycket populärt.

Vi hade avsatt fyra timmar på ön men det var i minsta laget. Det gick en stig runt ön som är 1,8 kilometer lång och 400 meter bred, man passera fortet, fyren och begravningsplatsen där det fortfarande finns en hel del grav-nischer lediga.

Efter lunchen var det dags för ett bad. Det fanns många stenstränder längs kusten men utanför byn låg en riktigt bra sandstrand. Det var förvisso stenigt en liten bit, men jag hade flippflopp så det gick bra. Nästa inköp blir badskor, det verkar behövas på stränderna!

Vattnet hade blivit svalare men var ändå badbart för en badkruka. När jag torkat var det knappt en timme kvar tills båten skulle gå och vi gick till byn. Den var större än förväntat, de fem gatorna mynnade ut i två torg och förfriskningsställen fanns det gott om. Man kunde även hyra rum för övernattning.

Hemma la båten la till i fiskehamnen där det fanns gott om fiskebåtar. Det är dags att leta reda på en riktigt bra fisk- och skaldjursrestaurang snart!