Mazarrón: Pyssel och omvårdnad

Dagen präglades av diverse nödvändiga sysslor som inte var enbart tråkiga. Instruktionsboken för bodelen lästes igenom ytterligare en gång för att försöka lista ut om vi kunde hitta felet gällande batterierna, datorn rensades från alla möjliga program som den nyinstallerade programvaran hittade och i Snigeln dammsögs alla fack och krypin som finns lite överallt där det samlades otroligt mycket skräp och damm.

Själv skulle jag delta i ett budgetmöte via Teams på kvällen och förberedde mig inför detta. Tack pandemin för att vi lärde oss använda datorn för möten på distans på ett ganska naturligt sätt. När vi pratade om TV-telefoner på 80-talet sa de flesta ”aldrig i livet att jag visar mig i en telefon!”, nu sitter vi och har lördagsmys med vänner där hemma.

Igår pratade vi med mannen som bor i den svenska bilen bredvid. Han har bott i Sverige i 25 år och det visade sig att han även stod i Jalón, han kände igen oss. Han skulle ut på cykeltur och vi tipsade om vägen genom odlingslandskapet. Vi såg honom inte mera under dagen, hoppas han inte cyklade vilse…

I övrigt pratas det mycket om vädret här. Landskapet runtomkring oss är vattenskadat, regnet häromdagen sköljde över vägen och tog med sig en massa bråte och jorden i vägrenen har eroderat. Normalt regnar det inte på flera månader men i år har det varit många kraftiga regn och åskväder i området. Alla pratar om katastroferna längs kusten, det är i princip hela spanska kusten som drabbats med få undantag. Det oroar.

Eftersom det inte blev några utflykter fick det bli gymnastik på hemmaplan. Det hade varit lite si och så med mina artrosövningar så nu var det dags att ta igen förlorad träning. Det är trevligt med dessa utegym som finns lite varstans i Spanien. Vissa kräver lite mera fysik än andra men de flesta apparaterna ger mera smidighet än styrketräning. De har funnits på nästan alla ställplatser vi stått på men man ska hinna göra dem också…

Tänk att alla dessa småsysslor tar sådan tid!