Rosas: Från hippie till gentleman

Vi checkade ut från campingen och parkerade nere vid stranden.

Nu hade Koldo definitivt tröttnat på sitt långa hår, framför allt efter pikar från mig att han skulle borsta håret uppåt så att vågorna trädde fram, inte neråt så att det såg ut som om han legat i en säng i veckor så håret plattades till.

Det blev en jakt på måndagsöppen frisör – de flesta öppnade först på tisdagen. Återigen blev det en promenad längs stranden för att komma till den äldre delen av Rosas. Fösta frisören var fullbokad, den andra var stängd men en man på gatan tipsade om en barberare tvärs över parkeringen.

Barberaren undrade hur Koldo ville bli klippt och han svarade ”som du!”. Jag tittade lite förskräckt för han var rakad till överkanten på öronen och hade en lite längre kalufs högst upp. Men vad spelar det för roll, håret växer ju ut…

I närheten låg den lokala marknaden. Där köptes frukt och grönsaker innan vi tog en lunch i baren. Där kunde man även köpa vin från trakten, det blev ett rosévin med en fin etikett.

Väl hemma blev det en kort siesta innan tidsfördrivet att titta på alla människor som gick på strandpromenaden. Det fanns också en lekplats här så det var full fart på alla sorters aktiviteter. Men vattenskotern som förde ett himla oljud när den dånade förbi hade vi kunnat vara utan!

Middag fanns hemma i Snigeln men kanske vi skulle gå ut och ta en drink på kvällen? När kvällen kom var vi för lata, det blev en TV-kväll i all stillhet med målet att vakna tidigt och åka vidare söderut nästa dag.

Vågornas kluckade mot stranden hade kunnat vara sövande om inte måsarna fick för sig att de skulle bråka mitt i natten. Eller kanske var det de förrymda munkparakiterna (en sorts papegoja) som skränade så högt?