Cabo de Palos: Ett kärt återseende

Här var vi för två år sedan vid ungefär samma tidpunkt, då var det snålblåst och småregn men nu sken solen även om det blåste ljumma vindar.

Det blev en spatsertur längs strandpromenaden bort till fyren. Här kunde man se ut över La Manga, som är den sydliga landtungan som delar Medelhavet från Mar Menor. I byn är nästan alla hus högst tre våningar höga med några enstaka undantag närmast fyren. Tittar man ut över bukten ser man direkt var byn tar slut och semesterhusen i La Manga tar vid med sina höga hus.

Fyren som tändes för första gången 1863 står på en kulle i utkanten av byn. Den består av en byggnad i basen där fyrvaktarskolan tidigare höll till samt ett fyrtorn, tillsammans är de 51 meter höga och med kullens ca 30 meter är fyren imponerande. Ljuset når 40 kilometer bort och är en viktig navigationspunkt för cirka 50 000 fartyg som passerar årligen.

Öppettiderna generellt är 9 – 14 och 17 – 20 men under vår rundvandring i byn passerade vi livsmedelsbutiken som skulle vara stängd. Dörren var olåst så vi gick in och jodå, det var öppet. Likaså konditoriet lite längre bort. ”Om det kommer kunder så jobbar jag, är det folktomt så tar jag ledigt”. Skön livsfilosofi!

Fisket här är betydande, man använder fortfarande traditionella fiskemetoder och hamnen är en anknytningspunkt för fiskeindustrin i regionen. Längs hamnen fanns stora containrar med ”lerkrukor” i plast för fångst av bläckfisk. Många av fiskebåtarna hade en vit skeppare och svart besättning. Dagens spanjorer vill inte befatta sig med detta hårda jobb.

Själv går jag runt med ett bling-bling-armband som jag köpte av en senegalesisk kvinna i Cartagena. Ett sovande barn hängde i ett tygstycke på ryggen och hon berättade att hon var höggravid när hon kom som flykting med båt för drygt ett år sedan. Vilken hård tillvaro!

Efter ett glas cava i hamnen där vi hade parkerat blev det en lugn kväll i Snigeln. Det var osäkert om det var tillåtet att stå här men polisen som vistades i huset intill protesterade inte när de gick förbi…