Ayamonte: Nya bekantskaper och god mat

Nog hade duscharna sett sina bästa dagar och det gick att förstå frustrationen från personalen när de fick ta emot klagomål att den nya byggnaden aldrig blev klar. "Det är Andalusiska hamnar som sköter det hela och det går långsamt". Tacka fan för det, de pysslar med att göra vackra gatubeläggningar och knapra solroskärnor i solen på taket...

Vi skulle äta lunch med det nya paret vi träffat och vi irrade runt bland de barer de hittat och våra gamla. Deras favorit var populär, det skulle ta minst 20 minuter innan ett bord blev ledigt. Vi gick vidare till vårt hål-i-väggen-ställe men misstänkte att det skulle vara stängt då det regnade. Det fanns inga regelbundna öppettider men om andan faller på så öppnar man.

Det slutade med en restaurang vid torget. Portionerna var enorma, man häpnade när uppläggningsfat efter uppläggningsfat passerade förbi, rågade med läckerheter. Här fick jag sju tortillita de camarones i stället för ett par och Koldos oxkinder uppgick nästan till ett kilo! De fick prova på några nyheter de inte smakat tidigare. Bra med tolk ibland!

Det blev kaffe och glass till efterrätt på ett litet kafé paret kände till. Det räckte definitivt med en kula och urvalet var stort men jag fastnade för en med mycket speciell smak. "Roscón de Reyes" är vanligtvis en kaka som bakas till jul för att fira de tre vise männen men här var den gjord av marsipanglass. Den innehöll precis som kakan kanderad frukt. Mumsig!

Det utrymme som frigjorts i Snigeln och numera var vinkällare skulle fyllas inför hemfärd och varför då inte fortsätta med de kvalitetsviner som reades ut? Tillbaka i delikatessaffären botaniserade vi bland vinerna från Rioja och Ribera del Duero och fick lite tips på bra bodegor av ägaren. Han berättade också om skillnaden mellan skinkor från olika områden.

På hemväg vinkade vi av våra nya bekanta vid deras brygga. Det fanns många stora fina båtar i småbåtshamnen men deras lilla segelbåt doldes väl bakom dem.

I skymningen åkte fiskebåtarna ut för att komma tillbaka på småtimmarna, från Snigeln kunde man på natten höra dova motorljud när de var på väg in med all fångst. Sövande...