Almanzora: Bland mandelblom och citronlundar

Resan genom inlandet var som att åka genom ett tavelgalleri; första duken visade stora pinjeskogar genom bergigt landskap med öknen i horisonten, den andra var över vägen norr om Sierra Nevada med olivlundarna som avtecknade sig mot det snötäckta bergsmassivet, den tredje visade blommande mandelträd framför bergen i bakgrunden, den fjärde var en pittoresk by som klättrade på bergväggen med kyrktornet stolt pekandes mot himmelen.

Nära Almanzora fanns det flera byar med granit- och marmorindustrier. Detta återspeglade sig i fasader med inslag av granit och marmor på torgen. Även palatset från 1880-talet som nu hade förfallit var försett med fina detaljer i marmor. Det hade tillhört en markis och hans fru som hade stort inflytande i bygden. Han styrde över politiken och ekonomin, hon ägnade sig åt välgörenhet och donationer för utbildning och hälsa. Trist att det slutade med en ruin.

Byn var liten och på Wikipedia stod det att här bodde 478 invånare, men det fanns åtminstone en invånare till. Statistiken hade nog inte fått med den lilla babyn som charmade alla på baren i den gamla järnvägsstationen. Den lilla pojken tillhörde paret som drev serveringen, kul att unga människor vågar satsa här i "det tömda Spanien".

En vandringsled gick genom citronodlingar, olivlundar, över ett litet vattendrag upp till de gamla gruvorna och ner genom andra odlingar. Men så långt kom jag aldrig, det hade regnat så mycket senaste veckan att den lilla bäcken hade blivit en strid å, det var bara att vända.

Längs vägen hade jag hunnit palla en citron och funderat över varför det hängde plastflaskor i olivträden. Det är en enkel, billig ekologisk metod att bekämpa olivflugor och andra skadedjur. Man behöver inte använda kemikalier utan de fylls med en blandning av vatten, socker och jäst vilket lockar till sig insekterna som fastnar i fällan. Smart!

Jag var inte ensam på min färd. Det rörde sig i buskarna och det var något som snabbt försvann. Efter en stund hoppade två vilda kaniner förbi tätt följda av flera. Plötsligt stod en rapphöna framför mig och den var så orädd att den lyckades fångas på foto. Det är riktiga jaktmarker i trakten, det finns mycket vilt vilket syntes på varningsskyltarna på vägen.